GUDSTJÄNSTERNA I LIBERALA KATOLSKA KYRKAN

De gudstjänstordningar som används i Liberala Katolska Kyrkan bygger på den västerländska liturgiska traditionen. Denna följer en kontinuerlig utveckling från den tidiga kristna tiden då kristendomen spreds i det Romerska riket och i förlängningen till urkyrkan och apostlarna. Mässan och ordningarna för utdelande av de flesta sakramenten bygger på den romersk-katolska liturgiska traditionen med vissa förändringar. Andra gudstjänster, exempelvis begravningsgudstjänsten och vigselritualen, har hämtat mycket av sin inspiration från anglikansk liturgisk tradition.

Mässan – den heliga eukaristien
Mässan är stommen i det katolska gudstjänstlivet och räknas som kyrkans huvudgudstjänst. I LKK firas normalt inte mässan efter kl. 12.
När ordningen för mässan utformades ville man att de delar som varierar, beroende på kyrkoåret, skulle hållas till ett minimum. Ambitionen är att man ska känna igen sig varje gång man kommer till kyrkan och att hela församlingen ska kunna delta aktivt i gudstjänsten. Sången är oerhört viktig och stora delar av mässan består av sång.
Efter gudstjänstens inledning läser församlingen och prästen gemensamt syndabekännelsen och därefter uttalar prästen syndernas förlåtelse över församlingen. Inledd av liturgiska sånger följer nu ordets gudstjänst, då man läser episteltexten och evangeliet. Efter evangeliet följer normalt en predikan. Efter predikan uttrycker församling och prästerskap sin gemensamma tro på den allsmäktige och evige Guden genom att intonera antingen den Niceanska trosbekännelsen eller den liberalkatolska trosakten.
Nu följer offertoriet under vilken bröd och vin offras under bön. Detta offertorium uttrycker vår tacksamhet och vilja att tjäna Gud både i våra tankar och i våra handlingar. Det är även en symbol för de rikedomar Gud skänker oss. Efter offertoriet vidtar den del av mässan under vilken förvandlingen av bröd och vin äger rum, konsekrationen.

Detta är mässans högtidligaste del och innehåller förutom själva konsekrationen även böner för kyrkan, för de världsliga ledarna, för dem som är sjuka eller har det svårt, för dem som ska inträda i jordelivet genom födelsens port och deras föräldrar samt för de avlidna. Efter konsekrationen sker kommunionen då alla som vill inbjuds att mottaga nattvarden, oavsett om de är medlemmar i kyrkan eller inte. Efter kommunionen sker en kort avslutning av mässan.

Sakramental välsignelseandakt
Sakramental välsignelseandakt är en form av Eukaristisk tillbedjan under en liturgisk gudstjänst som vanligtvis firas på kvällen.
I denna gudstjänst tillbeds och äras den i Sakramentet närvarande Kristus under bön och sång. Rökelse offras inför Sakramentet och som en kulmen ger prästen den högtidliga välsignelsen över församlingen med det heliga Sakramentet.
Denna gudstjänst är både vacker och högtidlig och inramas av vacker sång, vördnad och andakt.

Läkegudstjänsten – de sjukas smörjelse
En av Liberala Katolska Kyrkans verkliga skatter är Läkegudstjänsten. När vi firar Läkegudstjänst i kyrkan eller vid ett sjukbesök hemma hos någon eller på ett sjukhus firar vi ett sakrament, en helig handling som syftar till att förmedla något speciellt mellan Gud och mottagaren: de sjukas smörjelse.

De flesta har hört talas om den sista smörjelsen, och förr utdelades de sjukas smörjelse enbart till dem som var döende men om man går långt tillbaka i tiden till den tidiga Kristna kyrkan var det inte så. Då användes bön, handpåläggning och smörjelse med helig olja för alla som var sjuka.
Liberala Katolska Kyrkan återförde detta bruk till sin rätta plats för ca 90 år sedan. Flera kyrkor har på senare tid gjort detsamma. Den sista smörjelsen (som är en särskild variant av de sjukas smörjelse) används fortfarande enligt särskild ordning för dem som förbereder sig för döden.

De sjukas smörjelse grundar sig på det som står i Jakobsbrevet 5:14-16. Vi uppmanas att hjälpa våra medmänniskor som lider av sjukdom eller svårigheter genom att bl a be för dem, för som det står i vers 16: ”Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan.” Faktum är att jag har hört talas om studier där man kunnat påvisa större grad av tillfrisknande i grupper av sjuka för vilka det idkats förbön än för andra! Bön är ett av de kraftfullaste medel vi har till vårt förfogande för att vara redskap i Guds hand.
Läkegudstjänsten syftar till att sammanföra flera olika delar av andligt inflytande för att hjälpa den sjuke. Målet är inte ett mirakulöst och omedelbart tillfrisknande av det slag som ibland kan ses på amerikanska evangelisationsprogram på tv utan snarare ett stärkande av det andliga inflytandet hos mottagaren. En inre läkning, till kropp och själ, så långt det gagnar mottagaren. Allt ligger i Guds hand.

I gudstjänsten åkallar vi den Helige Ande och prästen ber om den helige Ärkeängeln Rafaels hjälp då han i Kristi namn smörjer panna, hjässa, hals och nacke med den heliga oljan för de sjuka på var och en som önskar mottager sakramentet. Efter detta lägger prästen sina händer på den sjukes huvud och ber tyst om helande. Församlingen uppmanas att delta i bönen för dem som mottager smörjelsen. Efter smörjelse, bön och handpåläggning utdelas Nattvarden i form av reserverat Sakrament för att ytterligare nära oss andligen. ”Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”(Joh 6:51)
Läkegudstjänsten är en underbar gudstjänst som vi är övertygade om förmedlar Gudomlig nåd.

 

Övriga gudstjänster
Utöver dessa större och oftare förekommande gudstjänster förekommer även mindre kortare gudstjänster. Dessa är bl a Prima, Sext och Kompletorium. De är egentligen del av Tidegärden, kyrkans dagliga bön, men kan även firas som offentlig gudstjänst i avsaknad av präst. De lämpar sig även för privat andakt i hemmet.

Begravning, vigsel, dop, konfirmation och andra kyrkliga handlingar förekommer även som en del av andra gudstjänster eller som en egen gudstjänst.

De flesta gudstjänster som förekommer i Liberala Katolska Kyrkan finns publicerade i ”Liturgi enligt Liberala Katolska Kyrkans ordning”, tredje upplagan, Malmö 1989.